Nästa stopp AGILITY VM i Rieden!

Imorgon 0620 sitter vi 7 st från Knivsta laddade ända ner i tårna för att hejja fram det svenska landslaget i agility VM som går av stapeln i Rieden- Kreuth.

På torsdag kommer ytterligare 4 st från Knivsta som joinar oss.

Känner mig så laddad, men också så stressad för min väska är inte riktigt klar och jag vet inte hur mycket/lite jag ska ta bort eller lägga till… hmm det får lösas!

För imorgon kör vi!! HEJA HEJA HEJA

Categories: agility

Instruktörsträff

Tack alla snälla för kommentarer om Lara! Jag håller alla tummar jag äger att hon ska bli helt bra och komma ut på träning o tävling igen. Just nu har hon börjat äta Rimadyl och har redan märkt skillnad på att den verkar. Hon är helt crazy! Så det gäller o se till så hon inte är helt galen, sötpandan =)

I helgen var det dax för mig som freestyleinstruktör åka på första instruktörsträffen och få lite vidareutbildning =)
Eftersom Lara är skadad och Dee löper fick bägge vovvarna vara hemma. Dee åkte till Emelie och fick lyxa till sig lite där. Hörde något om vaniljsås på maten?? ;)

Träffen varade bara från lördag kl 13-söndag kl 13. Så på 24h hann vi med massvis. Det var praktiska övningar med hund där jag fick låna Fridas Victor. En go liten BC kille =) Tycker alltid det är roligt att lära sig nya knep o knåp hur man når målet till en färdig rörelse. Det ser nog svårare ut än vad det egentligen är tycker jag. Visst kräver det träning, men helt omöjligt är det ju inte.

Det bjöds också på föreläsning av Adam Brännström från företaget Hunderbart, som pratade om hundens muskler, leder och stretching. Lite vad man ska tänka på, vilka muskler och områden som hunden använder i vissa rörelser just inom freestylen och så vidare. Mycket spännande.
Även en del om hur man inspirerar sina kursare och är en bra instruktör hade de en föreläsning om.

En väldigt trevlig och givande helg med likasinnade hundmänniskor!
Nu ska här tränar rörelser och trix för framtida eventuella Freestyledebut med kanske fröken SvartVit? =) Den som lever får se!

Categories: övrigt

Laras resultat

I tisdags ringde Ultuna och berättade om proverna och röntgenbilderna jag tog i förra veckan.

Svaret jag fick var att både rygg och höfter såg väldigt fina ut. Hon visade inget på proverna för fästingar eller reumatiskt. MEN det veterinären såg var små förändringar i handlederna, alltså carpallederna. Så vad betyder det då? Har faktiskt ingen aning, glömde fråga. Var nog bara så chockad att hon ringde och att ryggen var fin, var oerhört rädd att det var någon antydan till diskbråck eller liknande.

Lara ska nu istället gå på Rimadyl i 1,5-2 !! hela månader. Sedan ska vi träffa Kjerstin på Ultuna för lite tips och råd hur jag ska gå vidare. Jag hoppas hon kan svara på hur detta kan komma sig och hur framtidsprognosen ser ut.

Men så ligger det till just nu. Känner både en lättnad men ännu lite nervös. Skönt att rygg och höfter var bra, men jag undrar verkligen vad man gör åt ”små förändringar” i carpallederna. Den leden används ju i det mesta. Snabba stopp, typ inkallning med ställande. Apporteringar, alla vändningar. Ja massvis!

Categories: Lara

vallningskurs hos Eva!

I helgen har Eva haft vallhundskurs för alla nivåer. Jag var med på lördagen som åhörare och söndagen körde jag med Dee.
Tycker det var jätte kul att det var fler som var totalt nybörjare, man lär sig så otroligt mycket på att se och höra alla tips o råd Eva ger samt hur förarna själva tänker. Det kom upp flera frågor och diskussioner om allt möjligt som var hur bra som helst att höra.

Under söndagen då så började vi med att ha Dee i 25an där Eva gick bakom och höll i linan medans jag kutade på som en galning baklänges och försökte hålla mig framför fåren hela tiden. Jäklarns jobbigt det är alltså! =) Vi höll henne på fötter väldigt mycket och böt håll samt gick liknande 8or. Dee skötte sig helt OK enligt mina ögon tyckte jag. Hon har en tendens att vilja rusa in och bita speciellt i sammanhang där vi byter håll och jag pyshar. Hon går liksom lite igång på ljudet. Jag måste därför se till att tajma riktigt riktigt bra med mina tillsägelser så det blir rätt. Att hon förstår att det är FEL att göra så. Sen berömma massvis när hon går sådär kalasfint som jag vet hon kan.

Från andra till fjärde passet höll vi oss i en liten liten fålla. Dee har då en strut på sig så ingenting kan hända, alltså inte bita de små stackarna =) Även där var min uppgift att försöka utmana henne lite, för att på så sätt kunna säga ifrån när hon gör fel. Hon tog mina tillsägelser riktigt bra och hon vart bättre och bättre för varje gång. Jag kunde släppa kopplet, backa in i balans, byta håll och pysha försiktigt försiktigt och hon gick som en klocka!  En stark utveckling åt rätt håll med andra ord!

Nu saknas lite egna får så man kan träna ännu mer.. Men det får nog vänta ett litet tag till =) Men någongång ska jag minsann bli fårägare!

Categories: Dee, Vallning